Jag skrev en vårdikt

Vintern karg och hård den höljer
med vit filt, vårt land den döljer

snöig driva med istid hota
Där står jag redo att vinter mota

Med min stolthet lång framdragen
Frejas fröjd, den eviga stoden
luckan öppnas till syndafloden
Jag pinka skall, fram vårdagen

Våren skall hjälpas
Vinter, skall stjälpas!
Kung Bore! Mitt köttsvärd jag svinga
Dess gula flamma dig betvinga!