Sorcery (recension)

Sorcery

Trollkarlslärlingen Finn är ute på äventyr i de dödas rike tillsammans med Trollkarlens gamla erfarna talande katt Erline. Tur att han stal sin mästares trollspö för de där odöda skelettkrigarna skjuter ju pilar på en hela tiden!


Fram med trollspöt!

Lärling på vift

Sorcery heter det senaste spelet anpassat för Playstation Move kontrollern. För dom som inte vet vad en Move är så är det Sonys svar på Nintendos Wiimote, kontrollern som känner av ens handrörelser som sedan replikeras i spelen.

Move!

Move kontrollern har haft en jobbig start, sent ute var den i förhållande till Nintendos Wiimote och inte har den fått någon killer app heller. Kanske kan Sorcery hjälpa till där bland de yngre spelarna för de äldre har redan nog bestämt sig för att sällan plocka upp vare sig Wiimote, Move eller hoppa framför Kinecten. Värt att observera är att Sorceryspelet även kräver den andra Move Navigation controller som alla kanske inte har köpt.


Båda dessa behövs för att spela Sorcery

Fin grafik

Det som först slår en i Sorcery är att spelutvecklarna här har satsat på grafik och utseende, Sorcery är det snyggaste Move-exklusiva spelet jag har spelat. Med det sagt, så kan dock inte Sorcery tävla med megabudgetspelen som t.ex. Uncharted och God Of War i utseende.


Det skulle vara jäkligt praktiskt att kunna en reparationsformel

Kontroller

Spelkänslan är väldigt bra, Move kontrollern är som gjord att agera trollspö och för det mesta gör spelet precis som jag vill. Denna kontroll ha kommit till på bekostnad av rörelsefrihet, begränsad på så sätt att spelet i princip siktar åt dig och viftar du bara med spöet åt rätt håll så skjuter Finn en blixt rakt på ett skelett. Detta upplägg passar barn bra men som vuxen så blir det i princip bara att stå och vifta tills skeletten har dött bort.


Akta dig för dom här älvorna!

Trolleri

Du styr Finn med din Move längs grottor och gamla ruiner. Under spelets gång kan du plocka upp grejer, guld och magiska ingredienser, dessutom lär du dig fler och fler trollformler under spelets gång. Till exempel kan du laga en kolllapsad bro med en formel, öppna en kista med en annan. Formlerna görs förstås med ditt trollspö (Move kontrollern). Allt detta gör du medan filurer, spöken och skelett försöker göra livet surt för dig genom att mucka gräl hela jäkla tiden. Tur att du kan skjuta blixtar med spöet så dom hålls på stången!


Eftersom man stöter på sådana här fulingar så lämpar sig inte spelet för dom allra yngsta

Sammanfattning

Sorcery är tveklöst det bästa Move-exklusiva spelet på marknaden idag och med tanke på att det säljs till nedsatt pris så är det väl värt pengarna. Skulle det dock vara så att du inte har en Navigation kontroller så ökar förstås priset rejält. Som förälder skall du vara noggrann med att följa åldersregeln barn över 12 år på spelet för det finns en hel del fula monster som säkert skrämmer dom yngre barnen.
Sorcery gör sitt bästa för att göra Move kontrollern kul men frågan är om det räcker till i dagsläget med Nintendo som står i startgroparna för att släppa sin nya spelkonsol.

Piikkiö

Härom veckan var jag på Åland och chillade, chillade faktiskt så mycket att jag blev förkyld t.o.m.
På vägen hem i bilen så ville mina katter ut på skitpaus och lotten föll på en motorvägsrastplats i Pikkiö.

Medan jag väntade på att den jamande duon skulle bli klar så stod jag och gjorde absolut ingenting som sig bör när man väntar på en skitande katt. Plötsligt såg jag något som glimmade till i gräset.

En oerhört prydlig hög CD-skivor låg staplade där ute i gräset!

Det var sju stycken väldigt noggrant ordnade skivor Vilka var det då undrar ni kanske.


Nylon Beat – Något band som är besatt av nylon. Denna skiva gick inte att spela upp så jag kan inte säga om innehållet lät som nylon.

Nightwish – Highest Hopes – ’Naitviss’ som det uttalas är ett band som tar Hans Zimmer-slingor och lägger på distad gitarr och en kärringröst. Skivan funkade utmärkt.

Hausmylly 15 vuotta, skivan fungerade inte för den såg ut så här när man vände på den.

Vätska har läkt in mellan laminat och media, inte bra, eller så kanske det var bra med tanke på vad jag hörde på nästa skiva. En detalj jag noterade var att dom finskproducerade skivorna var dom som hade gått sönder, är det så att cd-skivor gjorda i finland är av pissig tillverkningskvalitet?

Uppenbarligen var det en dubbel-CD. Denna skiva gick tyvärr att spela, skadan till trots. Det var den mest erbarmligt usla jag har hört på år och dar!!! Mina skändade öron trodde inte dom kunde vara med om någe värre…ända tills jag satte in nästa skiva…

Seminaarinmäen mieslaulajat – Hakkaan sun ovee. Detta tar priset som det sämsta jag  har hört på länge, det måste vara så att den som lyssnade på den här skivan i ren ilska tryckte ut hela cd-växlaren i bilen, lade ner skivorna i gräset, gick ut i skogen och sköt sig. Men ett mysterium återstår…

GTA: San Andreas till PS2 – Varför i hela fridens namn låg det ett PS2-spel bland CD-skivorna. Jag kommer nog aldrig att få ett svar på det men spelet fungerade utmärkt i min PS3 så kanske kommer jag att spela det någon gång och tänka på den där mannen som lade skivorna i gräset och gick ut i Piikiöskogen för att aldrig mera komma tillbaka.

 

Resistance: Burning Skies (Recension)

Resistance: Burning Skies

Chimärerna är tillbaka igen. En av de mest framgångsrika spelserierna på PS3 kommer till Playstation Vita. För första gången utnyttjas Vitans dubbla analoga kontrollers till fullo och Sony skryter över att Resistance: Burning Skies är den första fullständiga förstapersonsskjutaren på bärbara konsoler. Hur har då Resistance-serien lyckats göra hoppet till Vitan?

Chimerorna kommer

För dom som inte spelat Resistance-serien tidigare så rekommenderar jag den skarpt. Spelserien är satt i ett alternativt universum där andra världskriget aldrig bröt ut på grund av att en meteor slog ner i Sovjetunionen 1908. Den förde med sig ett virus från yttre rymden som började infektera människor och förvandla dem till sk. chimera. Dessa chimera spred sig sedan som en löpeld över världen. Resistance-spelen handlar om mänsklighetens desperata kamp mot chimera-elakingarna. Resistance: Burning Skies tar vid ungefär vid samma tidpunkt som Resistance 2, dvs under chimerornas invasion av den amerikanska kontinenten.

Brandmannen

Hjälten i detta spel heter Tom Riley, en brandman i New York som ofrivilligt blir indragen i kriget mot chimera när New York invaderas. Där träffar han en kvinnlig soldat vid namn Ellie Martinez. Tillsammans börjar dom kämpa emot chimeras attacker. Förvånansvärt duktig är han med vapen, fast han bara är brandman. Genom New York och andra ställen i USA blir det fajtan tajtan men någon inom amerikanska militären håller på med någonting mystiskt och hemligstämplat, en hemlighet vars omänsklighet lätt matchar chimeras framfart. Med andra ord mycket pang pang blir det.


Som Markoolio skulle ha sagt – ”Se upp i backen för finska attacken!”

Kramp

Burning Skies stoltserar med att spelet är världens första FPS för bärbara enheter med dubbel analog kontroll. Det må vara en snäv beskrivning men ändå sann. På det hela taget kändes kontrollerna rätt lika dom stationära ditona men jag fann det mycket svårare att sikta noggrant och jag använde kornet mycket oftare än jag annars gör på stationära plattformar. Detta kan dock kanske bero på att jag är ovan med Vitans kontroller

Jag kände dock att min högra hand domnade under eldstriderna. Troligen pga min ovana att hantera Vitan, men faktum kvarstår nog att Vitan är obekvämare att hantera än Dualshock-kontrollern i FPS-spel.
När det gäller FPS-spel är det precision som krävs för att göra bra ifrån sig, speciellt online mot andra spelare, den precisionen uppnår man inte i Resistance: Burning Skies. Jag noterade också att när jag sitter med min Dualshock framför min PS3 så vrider jag och våldar med kontrollern rejält. Samma våldande gör jag på Vitan också med resultat att jag inte kan uppfatta vad som händer på skärmen. Jag får troligen vänja mig vid att hålla händerna stilla fastän jag skjuts i ansiktet av en ilsken chimera. En annan liten detalj är att vår hjälte inte automatiskt byter vapen när ammunitionen är slut, vem skulle inte göra det när muterade jätteskorpioner och exploderande skalbaggar rusar emot dig i full fart!

Att peka på skärmen för att hantera vissa funktioner på ens vapen är en fiffig detalj som tyvärr inte fungerar så bra, åtminstone inte för mig. Att använda touchskärmen mitt i en fajt gör att jag måste släppa ena kontrollern vilket gör att jag missar värdefull tid och blir skjuten i huvudet innan jag är klar med vad jag skulle göra. I mindre stressade situationer dock fungerar touchskärmen väldigt bra.

Ett av spelets största misslyckande är vapenmenyn, det är ett trassligt hopkok av diverse knappar, hjul och kuber som ska snurras innan man får sitt gevär. Det som tidigare hade funkat så bra i dom andra spelen har här blivit ett kaos av rang.


Att sikta var inte det lättaste med Vitan

Bugs!

Det är inte bara ruggiga bugs du måste skjuta ihjäl i spelet utan det blir också att kämpa emot buggar och problem i spelets kod. Jag plockade upp granater på ett ställe bara för att inte ha dem alls en sekund senare. Texturerna i spelet blev plötsligt som om jag tagit LSD ett tag men kom dock tillbaka senare utan att spelet krashade.

En mycket irriterande sak är att vapenbytet verkar låsa upp sig rejält under eldstrider, fast hur jag tryckte på triangel-knappen så bytte inte brandmansjäveln vapen utan jag tvangs gå in i vapenmenyn för ett simpelt byte, mycket svordomar där.

Jag upplevde även ordentlig frameskipping när det blev många chimeras som skulle attackera på en gång. Förvånansvärt nog såg jag också ordentliga kompressionsartefakter i vissa mellanvideor som jag inte skulle föreställa mig kräver så mycket plats.

Intetsägande banor

Det som gjorde singelspelläget så bra i Resistance var den fylliga handlingen och de massiva, varierade och roliga banorna. Detta fattas i Burning Skies och det gör banorna väldigt generiska och slätstrukna, dock blir banorna bättre och bättre ju längre fram i spelet man kommer. Dom hinner dock aldrig upp till dom övriga Resistance-spelens nivå.
Karaktärerna och dialogen i spelet lider av samma slätstrukenhet i jämförelse med de tidigare Resistance-spelen, man slits inte med i deras livsöde på samma sätt.
Spelutvecklarna verkar ha haft problem med att få inklämt tillräckligt många chimera i spelet på samma gång. När PS3-versionen har allehanda olika monster som bara kryllar runt en får man i Burning Skies nöja sig med en handfull i gången. Smådetaljer som att tappade vapen plötsligt försvinner gör ju inte saken bättre heller. Spelets design känns mycket mer PS2 än som PS3 om jag får beskriva det så.


Flerpipig eldkastare, perfekt för grillen i sommar!

Online

Onlinespelt är något nytt för bärbara konsoler och fungerar rätt skapligt, men att jämföra det med dagens onlineskjutare på PC och stationära konsoler är inget man ska göra. Litet, begränsat och simplistiskt är det, men jag fann ändå spelet att vara rätt så kul och någorlunda följsamt om än som sagt litet. Fyra mot fyra-spelare är det i olika matchtyper såsom Deathmatch och Team Deathmatch. En väldigt irriterande detalj är när du plockar upp en motspelares vapen så är du tvungen att gå in i vapenmenyn för att aktivera vapnet, det tar ca. två sekunder, om du har spelat onlineskjutare någon gång så vet du att DU ALDRIG HAR TVÅ SEKUNDER TILL GODO! Att byta vapen i onlineläget är nästan lika med självmord.
Om du får ett grymt sug efter lite online-skjutande på resande fot då är nog detta det bästa som finns att tillgå på denna planet just nu, förvänta dig bara inte Battlefield 3.


Tips: Hagelbrakare/armborst är ett bra vapen

Slutsats

Resistance: Burning Skies måste jag tyvärr säga är det sämsta spelet i Resistance-serien. Borta är den ödesdigra stämningen som genomsyrade dom andra spelen och de intressanta och ibland skrämmande banorna i kampanjen som gjorde spelen så roliga. Grafiken är inte heller den bästa och ser ut att vara gjord i ett hafs, speciellt om man tittar på vad Naughty Dog lyckats ådstadkomma med Uncharted-serien på Vitan. Buggarna i spelet kommer troligen att fixas med några uppdateringar men det gör inte helheten bättre. Denna kritik gör inte Resistance: Burning Skies till det sämsta spel jag spelat, det är bara det att spelet har så mycket att leva upp till som gör att besvikelsen blir så påtaglig för mig. För andra kommer spelet säkert skänka glädje och uppskattning på resande fot.

Playstation Vita – Den sista bärbara konsolen?

Recension: Playstation Vita

Jag fick låna en Playstation Vita att leka med häromdagen och sånt är ju alltid kul. Vad jag dock undrar är om Sony kan återupprätta Playstation som branschledande med deras senaste högpresterande konsol? Prestandan imponerar men molnen hopar sig i horisonten.

Jag öppnar förpackningen och beskådar härligheten, likheten med sin föregångare PSP är stor men den är lite större och med tanke på att jag redan då det begav uppfattade PSP som stor så är Vitan en riktig bamse.


Min PSP i jämförelse med Vitan

I handen känns Vitan robust och knapparna känns pålitliga och har ett behagligt taktilt klick när man trycker på dom. Select- och startknappen känns dock alldeles för små för mina händer och jag skulle personligen ha designat om pekfingerknapparna som känns kantiga och slattriga.
Vitans ram är av metall och känns stadig och bra, förhoppningsvis skall denna maskin tåla några fall i backen kan man hoppas i alla fall.
Luckorna som döljer diverse uttag och portar känns jäkligt känsliga och hålls fast av en plastflärp identisk med sådana jag har på både mina Nokia och Sony-Ericsson telefoner. Jag misstänker att om man inte är väldigt varsam så kommer dom att trilla av efter några år.
Volym- och powerknappar är av metall och det får mig att önska att fler knappar på konsolen var av metall också, men det skulle väl säkert ha ökat priset på den redan nu dyra speldosan.

Dual analog!

Äntligen, äntligen har det kommit en bärbar konsol med två analoga kontrollers. Krösa mose vad länge det tog innan det kom! Jag trodde det skulle komma till Nintendo DS, jag var fullständigt övertygad om att det skulle komma på PSP:n som lanserades 2004. När sedan 3DS:en kom häromåret så blev jag helt ställd när inte heller den hade dubbla analoga och jag började fundera vad det är som pågår egentligen. I februari i år släppte dock Nintendo tillbehöret Circle Pad Pro till 3DS:en som gav en extra analog kontroller.


Det var på tiden!

Nu, i och med Vitan, har dubbla kontrollers äntligen blivit standard och det innebär att det blir lättare att styra actionspelen på samma sätt som man är van vid på dom stationära konsolerna.


Konkurrenten blir inte vackrare av sin extraknapp!

Kontrollerna känns en aning små för mina karlahänder, jag skulle gärna ha sett att de var några millimeter bredare, men man vänjer sig snabbt och man blir snabbt van att hantera dem. Däremot tycker jag att att knapparna bredvid är för små, dom är faktiskt mindre än PSP:ans vilket jag tycker är förvånande för jag uppfattar det som om det finns plats för lite större knappar.

OLED!

Skärmen på Vitan är kort och gott underbar. OLED-tekniken och qHD-upplösningen på 960×544 pixlar ger skarpa och klara färger, här finns inget att klaga på överhuvudtaget. Dock pågår det på mobilmarknaden en rasande utveckling på skärmsidan där LG nu senast lanserat en 1080p femtumsskärm och med tanke på det så kommer nog Vitans skärm att se omodern ut om bara något år.


Fantastisk skärm, Vitans stora styrka enligt min åsikt.

Touch, touch touch och mera touch!

Vitan har av Sony begåvats med touch-funktioner och det är sannerligen på tiden. Nintendo har ju haft touchskärm på sin NDS sedan 2004! Sedan dess har praktiskt taget varenda portabel grej som finns på marknaden begåvats med den funktionen och PSP:ans brist på touch ser väldigt omodernt ut i dagsläget.
För att kompensera för PSP:ans brist skruvar nu Sony upp Vitans touch-funktion till elva! Dom har inte bara gett den en touch-skärm utan också en touchplatta på konsolens baksida! Det gör att du kan utnyttja touch utan att skymma skärmen med fingrarna vilket jag ofta stört mig på när jag spelat spel på t.ex. iPhone. Dubbeltouchen kommer förhoppningsvis att kunna utnyttjas på ett fyndigt sätt av spelutvecklare i framtiden.


Touchplatta på undersidan – ett genidrag.

Resten av knapparna känner vi igen från förut, dessutom har Vitan begåvats med allehanda skak och rörelsesensorer som spelen kan utnyttja.

Kameran suger

Varför i hela fridens namn lade de in en 0,3 megapixels kamera i Vitan?!? Inte ens barbiekameror från leksaksbutiker har så låg upplösning nuförtiden! Att kameror med så låg upplösning ens tillverkas längre gör mig förvånad. Att ta bilder fungerar men glöm allt som heter bildkvalitet. Jag kunde inte heller maila den bild jag tog med webbrowsern och gmail utan fick ett mystiskt error (även efter firmwareuppgradering) till svar istället, kanske fixar det sig i kommande uppdateringar, men att det inte skall funka ter sig väldigt oproffsigt.


Ett litet prov på Vita-kamerans bildkvalitet (originalupplösning). Det tog mig typ hundra musklick och en programinstallation och uppkoppling med sladd för att föra över denna bild till datorn. Det står klart att Sony desperat inte vill att du ska föra över filer från din Vita till någonting annat.

Content Manager Assistant

Att koppla upp sin PSP med en USB-sladd var alldeles för enkelt och smidigt tyckte Sony och beslöt sig för att göra det så djävligt som möjligt för Vita-ägaren att föra över filer till och från datorn genom att kräva att överföringen görs via ett program istället för att mounta Vitan som en volym. Vad gör dom som kör Linux eller andra OS då? Hur skall man göra efter att Sony slutat uppdatera CMA? Att ha en content manager är bara så 90-tal! Extra bonus! Titta hur ’lätt’ det är att avinstallera CMA på Mac! Vem behöver drag and drop!


Lätt som en plätt!

Standarder Schmandarder

Här spelar Sony ut sina fulaste trick som i alla fall för mig mycket väl riskerar att fälla hela konsolen, bristen på allmänt antagna standarder. Där PSP:an briljerade med sina usb- och memorystick-uttag så lyser dom desto mer med sin frånvaro hos Vitan. Alla uttag är proprietära och unika för Vitan utan att ge någon större fördel för ägaren till Vitan. Faktum är att det är helt tvärtom. Lagringsmediat på Vitan är ett minneskort unikt för Vitan, fantasifullt döpt till Playstation Vita Card. Naturligtvis passar inte kortet in i någon kortläsare som finns på marknaden och dessutom är kortet låst till endast ett PSN-konto så har du lite äldre barn som ska dela på Vitan måste du skaffa ett kort för varje konto och jag behöver väl knappt ens nämna att minneskortena är svindyra, över 30€ för ett 8gb:s kort! Man får typ hundra roliga spel till iPhonen för 30 euro! Hur har Sony tänkt egentligen? Om jag var förälder skulle mitt val mellan att köpa en iOS-apparat och en Vita vara ganska lätt med tanke på hur många apps man får för ett simpelt minneskort som inte ens innehåller ett enda spel! Detta är klåperi på hög nivå och jag är uppriktigt rädd att detta riskerar helt att fälla denna annars så fina spelkonsol.


32gb-versionen av minneskortet. Verkar inte ens finnas till salu i norden, på nätet säljs kortet dock till det facila priset av 75 dollar!

Accessory Port

En till sak jag saknar på Vitan är förmågan att agera likt en stationär konsol. Föräldrar skulle säkert uppskatta om Vitan kunde kopplas upp till en TV och synkas med, låt säga två stycken dualchock-kontrollers så ungarna kunde ha ett TV-spel att spela tex racingspel tillsammans på i ett hotellrum eller på stugan. Tyvärr så saknas förvånande nog en sådan funktion och enda sättet att spela är att hålla Vitan i handen, dumt tycker jag.
Dock finns det kanske hopp i den här frågan. En källa på Sony har hintat åt mig att snart kommer det att släppas något under E3-mässan till den mystiska accessory-porten som nu bara sitter där helt utan funktion på varje Vita. Kanske ger det funktioner liknande det jag nu efterlyser.

Svansången

Playstation Vita är just nu det bärbara spelandets Rolls-Royce. Med grafik som lätt matchar PS3:ans och så många kontrollers och knappar att spelutvecklarnas hjärnor smälter, så är detta just nu det bästa du kan ha i en (jättestor) bakficka. Men dagens ‘just nu’ är oerhört mycket kortare är det ‘just nu’ som var då GameBoy lanserades. Nya generationer av mobiler och läsplattor lanseras i rasande takt och tiden tills Vitan kan räknas till omodern hårdvara är månader, inte år. Vitan, hur bra den än må vara, löper stor risk att bli bortsprungen av en konkurrent som inte ens fanns när konsolen troligen började utvecklas.
Att också Vitan är så strypt och nerlåst i kopieringsskydd och inkompatibla kort och uttag gör saken ännu sämre, om barnen slavar bort ladd-sladden måste en original från Sony köpas och den blir inte billig må ni tro. Samma sak för minneskort och andra tillbehör, för att inte tala om spelen som just nu går på ca. 50€ styck i butik. Man får mycket spel för 50€ på Appstore. Även om spelen kanske inte håller Uncharted-klass så kommer nog föräldrar att väldigt noggrant sondera terrängen och kolla så inte deras barn nöjer sig med ett 2.99 euros Angry Birds innan dom lägger ut slantar för ett Vita-spel.
Är du dock en seriös gamer som inte vill kompromissa med vare sig kontrollers eller prestanda på resande fot är detta det absolut bästa du kan hitta idag. Jag tror att det är där som Vitan kommer att hitta sin kundkrets men den gruppen har aldrig och kommer aldrig att vara stor. NDS blev en sådan rungande succé pg.a. att konsolen hittade nya kundgrupper, det är inte ovanligt att ännu i denna dag se gamla tanter spela sudoku på en DS. Jag tvivlar högeligen på att man får se Gun-Britt 62 år sittandes på Seinäjokitåget spelandes en Vita.

Kanske är Playstation Vita de dedikerade bärbara spelkonsolernas svansång. Om så är fallet så är det med värdighet denna typ av digitalt nöje går till sin sista vila.

Flea market find

Not bad for 1€ – The lady selling the pile demanded I take everything (hence all the weird kid games).

PS2 Promos and one demo.

F1 05 (demo)
Urban Chaos: Riot Response
Tekken 5
My Street
Moto GP4
Urban Reign

And the PC-games

Louis the Lion – could not find much info on this kids game.
Dandy Dinosaurs – not much on this either
Mysteriet på Greveholm – A kids game based on a Swedish children’s show
Alien Olympics
Renegade: Battle for Jacob’s Star
Mega Game – A promo game for a Finnish chain of stores looks like utter crap (see movie below).

Loppis Playstation

Gick omkring på loppis i hettan igår. Hittade dessa spel för en euro/st.

Medal of Honor: Underground

WWII-FPS med kvinnlig huvudperson, det är ovanligt. Bra recensioner har spelet oxå fått.

Rally Cross 2

Ett för mig okänt spel, är det någon som har spelat det?

Delta Force: Urban Warfare

Ännu ett okänt spel. Inte ens Wikipedia verkar veta någe om detta.

Retro Force

Retro Force har jag läst om någon gång men vet inte desto mer om det. Som sagt kommentera om ni har info.


Swagman

Detta spel är så obskyrt att det inte ens har en artikel på Wikipedia. Dessutom är det ju gjort av legendariska Eidos?!!?
Om någon vet någe mer, skriv en kommentar.

Loppisfyndat

Alla vet att jag är en total sucker för loppis. Här kommer dagens loppisskörd som sakta, sakta kommer att föra mig framåt mot en starring role i någon dokumentär om hoarders som det gått överstyr för.

Delicious – Dreams Come True: 1 €

Som ni alla vet så är jag oxå en sucker för obskyr musik. Hittade denna japanska pärla på ett loppisbord idag. Vem kan säga nej till en tracklist som denna?

Här kan ni läsa lite sångtexter. Vad sägs om ett litet prov från skivan!

Agne & Svullo – Här och nu: 1€

ZOMFG! Agne och Svullo!!! Vilket fynd. TV-serien som revolutionerade tv-komiken i Sverige. Jag visste inte ens att detta album existerade. Läs bara manusutdraget nedan! (klicka på bilden så ni kan läsa texten).

ROFL! …Sen ba’ …. BUÄÄÄÄÄÄÄ Svullo!!! :,-(

Húrins barn: 3€

Denna bok ska va mörkare än Jocke Bergs mardrömmar säger dom som vet, vi får se.

Tolkien är fett grym, han kan skriva böcker fastän han varit död i årtionden. Snacka om workaholic.

Namco Arcade Stick: 1€

Dagens megafynd! En Namco Arcade Stick för EN ENDA EURO! Dessa bad boys är svindyra i affären, även om denna är gammal och släppt till PS1 så är den fortfarande kompatibel (med adapter) med PS3:an. Nu blir det nog att dra fram Tekken III o släppa loss sitt inre onda jag!

Ripley undersökte joysticken för att kolla att den var ok. Hon gav den sin Kitteh Seal of aprovulz.

Atari Plug It In And Play: 1€

Denna lilla joystick har inbyggda gamla klassiska Atari-spel.

”Hmm…ok då, Iz approved!”

Drill Dozer: 3€

Plockade upp detta för mig okända Gameboy Advance-spel Drill Dozer för att det såg så snyggt ut. Det kom tom. med en pikuliten seriestrip. Drill Dozer är uppenbarligen ett uppskattat spel så jag ser fram emot att plugga in det i NDS:en.

Notera även att  i förpackningen fanns manualen till ett Pokémon-spel. Grr, jag hatar när folk lägger fel manual i fel ask >:-O.

Well! Det var dagens skörd av värdelöst skit. Nu var man ett steg till närmare Hoarding-terapi.