Ett NSA-säkert typsnitt

Vad sägs om ett NSA-säkert typsnitt? Nåja, säkert och säkert, men en kul idé är det att göra ett typsnitt, speciellt designat att INTE kunna maskinläsas. Dom flesta OCR-program går nog bet på detta. Typografen Sang Hun har designat typsnittet ZXX som är jäkla svårläst för maskiner och nog får en och annan dyslkektiker migrän av den också för inte är det vackert. Men vill man skriva en roman som ser ut som världens längsta CAPTCHA så…

NSA har ju förstås pengar, nördar och tid att ta fram egen OCR som känner igen detta typsnitt så detta projekt skall nog ses mera som en politisk markering än ett verktyg för att öka din säkerhet.

Typsnittet kan du gratis ladda ner här.

Rakning

Jag har tidigare bloggat om att gått över till gamla hederliga rakblad när jag rakar mig. Då var det en antik Rotbart jag köpte som har fungerat sjukt bra. Jag tänker inte använda moderna Super giga action turbo mega hyper-hyvlar mera, dom är både dyrare och mindre sköna att raka sig med. Dessutom är det ju sjukt mycket mer manligt att raka sig med en sjuttio år gammal hyvel än en ny som ser ut som nån jävla pokemon-leksak.

I helgen var jag på loppis och stötte på dessa två skönheter, först en Gillette

Denna tror jag är från 60-70 talet, men jag vet inte säkert. Jag har ännu inte provat den. Den är fin men inte lika fin som den andra jag hittade.


Detta är en brittisk Ever Ready-hyvel med eneggade blad och vacker bakelit-ask. Jag vill inte använda dom gamla bladen som följde med så jag ska beställa nya. Enligt uppgift så ska denna hyveldesign ha introducerats på 30-talet och sedan tillverkats under många år. Min gissning är att den är från 40-50 talet. Snygg som fan är den. Ska bli roligt att få prova på den.

Om paraplyer

Istället för ett tygstycke borde ett paraplytyg bestå av flera ‘tårtbitar’ fästa med fjädrar så att tårtbiten ‘lyfter’ o släpper igenom kastvinden som nu alltid vrider paraplyet avigt och ibland sönder.
Sedan när vinden avtar drar fjädern fast tygstycket igen så det blir tätt. Skulle fungera ungefär som en säkerhetsventil.

Förstår ni vad jag menar?

Grafisk Design

Hittade denna supernova på den grafiska designhimlen idag.

Notera det utsökta valet av tre typsnitt i olika vikter. Lithos i kapitäler var ett djärvt men lyckat drag. Myriad bold i adresstexten bryter harmoniskt av logotyptexterna som är satta i Eurostile i diverse vikter. Märk det lekfulla experimenterandet med punktuationen till höger, firman utmanar tittaren med att i undertexten lägga in punkter med mellanslag på var sida mellan orden ett humoristikt homage till alla rebeller där ute.

Logotypen är highlightad text som gjuter ihop upplevelsen tillsammans med bakrundens sobra val av rött, grönt, svart, lila, orange, gult och blått på benvit botten.

Dom hurrande människorna ger en fräschör till designen som lättar upp den annars så seriösa stämningen på en sådan här affärsrörelse.

I vänstra nedre hörnet illustreras med glimt i ögat upp vilka tjänster som erbjuds, trycksaker, storformatstryck och förstås fingerfärg-design.

Som pricken över i har man i det nedre högra hörnet valt att lägga ner stora pengar på att från Pixar™ licensera den enögda men mångfacetterade monsterkaraktären Mike Wazowski.

Djärva designgrepp som ändå lyckas bilda en enhet och harmoni som lyfter varumärket till nya oanade nivåer skänker den aura av trygghet som Grafisk Design i så många år gjort sig kända för.

Tommix (Cap & Design)

HBL+

Hufvudstadsbladet har lanserat sin läsplatte* pekdatorutgåva kallad HBL+ (OBS! Länken funkar bara för läsplattor). Jag testade den på min födelsedagspresent-padda för en stund sedan och detta är mina första tankar kring appen.

Jag öppnar HBL+ i Chrome på min padda men jag får genast instruktioner om saker som är Safari-specifika. Uppenbarligen tror HBL+ att det endast finns en browser till iPad. Jag byter till Safari och allokerar dom 50 meg som rekommenderas av appen. Mitt internet, där jag befinner mig, är inte snabbt och nerladdningen tar lika länge som att hämta en kopp kaffe i köket, inse att kaffet är kallt och köra kaffet i mikron en stund och sedan gå tillbaka till paddan.

Jag kommer åt home-knappen i misstag när jag tar i paddan och till min frustration får jag göra om allting en gång till. Uppenbarligen cachas inte HBL+ särskilt väl på min padda.

Jag instrueras om att HBL+ inte går att köra i portrait-mode (!!!) och jag lyder och tiltar paddan till ‘rätt’ aspekt, landscape.

Häromveckan satt jag i bilen och för att hålla mig vaken bakom ratten diskuterade jag med min medpassagerare tidningarnas framtid. I diskussionen kom vi fram till att tidningarnas enda hopp är att producera OC som det heter på internet. OC står för ‘original content’ och betyder egenproducerat material.

I århundraden har tidningar rapat upp gammal skåpmat till sina läsare och det har varit helt ok pga att just den tidningen oftast varit den enda nyhetskällan för läsaren. Man har köpt artiklar av andra tidningar och copypasteat nyhetsbyråers notiser, sånt är nu omodernt. Jag har ju redan downvotat nyheten på Reddit innan Reuters ens har kommit ur sängen för att skriva en notis som sedan hopplöst försenat går i tryck lokaltidningen nån dag senare.

Hemligheten till överlevnad för tidningar som Hufvudstadsbladet ligger i OC och där har HBL+ lyckats till nästan 100%. HBL+ har fantastiska artiklar och enastående bilder som går in på djupet där internets vanliga kanaler aldrig vandrar. Här visar Husis sin styrka och unikhet, här kan ingen hitta en ‘bättre länk’ till samma innehåll. Med andra ord, det finns ytterst lite att klaga på beträffande innehållet.


Ett mystiskt error dök upp

Däremot har gränssnittet stora problem. Scrollandet känns ryckigt och ibland vill appen byta sida fastän jag inte menat det. På många ställen ser jag tydliga jpg-artefakter på min retina-skärm och texten är på sina håll suddig och inte anpassad till min paddas upplösning. Lossless-format som tex PNG skulle lösa mycket av artefaktstrulet, men skulle förstås öka datamängden. Dock finns det nuförtiden jättebra PNG-optimeringsprogram som i många fall reducerar filstorleken på PNG-filer så till den grad att dom ofta t.o.m. är mindre än motsvarande jpg-fil.


Zoooom!

Ni kan tydligt se komprimerinsartefakterna som brer ut sig in i den röda bakgrunden och den suddiga texten, inte bra för läsbarheten!

Det faktum att jag inte kan pinch-zooma som i praktiskt taget alla andra appar är pinsamt. Endast ett liten knapp för att ändra textstorleken (ibland) finns att tillgå, det är så jäkla 90-tal! Och det där med att jag måste ha plattan i landscape är väldigt besynnerligt.

Klickar man på en annons hoppar man genast ut i browsern till annonsörens hemsida. Jag vet inte hur ni surfar på webben men 95% av alla länkar jag klickar på är ‘öppna ny flik i bakgrunden‘. När jag sitter ner o läser HBL+ kan jag mycket väl tänka mig att ta en extra titt på annonsörernas erbjudanden, men jag vill fan inte göra det nu medan jag läser! I framtiden kommer jag inte att klicka på några annonser i HBL+ medan jag läser utgåvan.
Översiktsmenyn funkar bra men är inte särskilt snygg, något i stil med Apples coverflow skulle ha varit snyggare.
Jag stör mig på att jag inte kan klicka på en bild och få se den uppförstorad, många väldigt fina bilder finns som jag gärna skulle vilja ta mig en närmare titt på.
Några få interaktiva sektioner, såsom tex. frågesport, finns men dom är i dagsläget väldigt primitiva ur interaktionsynpunkt.

Sammanfattningsvis tycker jag att gränssnittet känns föråldrat och okreativt. Jag får känslan av att man vägrat tänka ‘out of the box’. Man betraktar läsplattan pekdatorn som ett substitut för papper, vilket är fel inställning. En läsplatta pekdator är proppfull av kapacitet till saker som är helt omöjliga i tryck och jag saknar desperat sådana saker. Vad sägs om interaktiv infografik, animerad infografik, cinemagrafer (vad sägs om porträttfotografi à la tavlorna i Harry Potter), 3D-animeringar, 360°-panoramafotografi, ljud och video, ifyllbart Sudoku m.m. Till exempel måste ett reportage om en talgoxe på en läsplatta, enligt min mening, ha fågelkvitter med i artikeln, någonting som är (nästan) omöjligt i tryck.

Gör läsplatte pekdatorutgåvan till en upplevelse omöjlig att upleva någon annanstans. Om ni vill att folk ska betala för det så ge dom mervärde som dom inte kan få någon annanstans.

* jag fick lära mig att en iPad är en pekdator på svenska, my bad!

Fullt blås!

Igår impulsköpte jag brandsläckare, idag blev det nästan raka motsatsen, en blåslampa!!!

Vilken skönhet! Den bara osar steampunk! Vad ska jag ha den till? Fan vet jag, jag vet inte ens hur man använder den utan att dö en plågsam död dränkt i flammor.


Se på detaljerna, patinan!!!


Mmmm!

Fuck Yeah! Nu kan jag totally joina The Leauge Of Extraordinary Gentlemen och elda upp några viktorianska zombier!!!